Samarbete sparar pengar

Europa kopplas samman

En hörnsten i SESAR är ökad automatisering och digitalisering baserad på att alla aktörer, maskiner och farkoster kopplas samman i standardiserade IT-nätverk över Europa. Nya applikationer som tas fram anpassas efter nätverket. Parallellt stimuleras avreglering och ökande konkurrens. Målet är förstås att gå från många unika, nationella, lösningar och högt antal kontrollcentraler till få och centraliserade lösningar, så kallade virtuella kontrollcentraler. Genom att centralisera och dela på utveckling, ägande och drift kan man sänka kostnaderna.Single European Sky reglerar också många andra parametrar, där en är kostnadsramarna.
– Det är en utmaning att samtidigt ha lagkrav på att sänka kostnaderna och att införa mängder av ny teknik. Luftfartsverket har en årlig budget av 40–50 miljoner kronor när det gäller sina administrativa system, vilket inte är särskilt mycket jämfört med andra myndigheter. Den stora it-kostnaden ligger istället i det komplexa system av mjukvara som trafikledningen använder.
Som en konsekvens av samarbetet måste till exempel Flygtrafikledningssystemet som är LFV:s största IT system genomgå stora uppdateringar. Han beskriver det som ett av världens, om inte det modernaste, Flygtrafikledningssystemet i världen. Ett system av den här typen kostar några miljarder att utveckla och när alla nya krav från SESAR är implementerade har ca 60% av systemet bytts ut, inklusive ett helt nytt användargränssnitt, berättar Ulf Thibblin.

Samarbete sänker kostnaderna

För att sänka kostnaderna samarbetar Sverige med Danmark, Österrike, Kroatien och Irland – länder med liknande storlek på luftrum och trafik. I COOPANS, som samarbetet kallas, delar man på tekniska specifikationer, studier, utveckling och uppgraderingar i ett gemensamt trafikledningssystem.
– Det har gjort att vi har kunnat sänka kostnaderna 20–30%. Skulle vi genomföra samarbetet fullt ut finns potential för ytterligare 20–30%. Det som bromsar är lokala intressen och en ganska konservativ kultur snarare än säkerhet och teknik, säger Ulf Thibblin.

Varnar för kortsiktig prisstrategi

Offentlig upphandling bygger traditionellt på att ha en tillräckligt detaljerad specifikation för att inte få in oseriösa anbudsgivare eller för många anbudsgivare. Lagen om offentlig upphandling accepterar inte att en specifikation ändras för mycket efter upphandling, hur påverkar det?
– Det är förstås en utmaning i agila arbetsformer. De förutsätter också att kund och leverantör samverkar tätt under projektet och då måste kunden säkra resurser för detta och kontraktet måste också spegla dessa arbetsförhållanden. En annan utmaning för oss i flygbranschen är att den är väldigt reglerad. Alla djupt regelstyrda branscher utvecklar lätt kulturer där alla följer regler, istället för att se möjligheter till utveckling. Det är en utmaning både för oss, men även för myndigheter kontra industrin.
När förändringar tar lång tid måste man vara långsiktig i sina planer, anser Ulf Thibblin och syftar på en 15 års-horisont. Han varnar för risken att man annars agerar utifrån en kortsiktig prisstrategi under påverkan av ett föränderligt landskap och offentlig upphandling.
– Ge aldrig upp för att det tar lite tid. Har man bra motivation går det. Men det bygger på att du har en övergripande strategi sprungen ur kund- eller verksamhetsnytta. System kan sedan bytas ut, men den information jag behöver är det viktiga, inte vilket system som hanterar den.

Råd från Ulf:

• Utveckla en långsiktig systemstrategi som utgår från verksamhetsnytta med fokus på vilken information som skall hanteras, inte hur.

• Använd så få system som möjligt och integrera systemen i en övergripande arkitektur så att arbetsflöden enkelt kan optimeras och användaren får en bra upplevelse.

• Inför agila metoder men glöm inte att även anpassa upphandlingen och kontraktet därefter!

Genom samarbete mellan myndigheter och andra aktörer finns stora kostnadsbesparingar att göra, tror Ulf Thibblin, teknisk direktör på Luftfartsverket. Det är hans erfarenhet från europeiskt trafikledningssamarbete inom luftfarten.

Varnar för kortsiktig prisstrategi

I början av förra decenniet blev flera utmaningar tydliga för flyget i Europa. Man ville sänka kostnaderna, öka kapaciteten och minska miljöpåverkan och för att kunna göra detta på ett flygsäkert sätt måste säkerheten faktiskt ökas. För att reglera detta startades samarbetet Single European Sky (SES) som fastlades via ett bindande avtal för medlemsstaterna. Som en följd startades ett europeiskt samarbete mellan medlemsstaterna och ett omfattande Forsknings och Innovationsprogram (FoI) SESAR.
– FoI-fasen pågår fortfarande, men numera har även SESAR övergått till implementering av sina resultat parallellt med att forskningen fortsätter. Medlemsstaterna har via SES avtalet förbundit sig att införa utvald teknik och operativa metoder, säger Ulf Thibblin, teknisk direktör på Luftfartsverket.
Följden blir att alla aktörer i flygbranschen enklare kan få realtidsinformation kring väder, flygpositioner och annan viktig trafikledarinformation. På det sättet hoppas man att kunna minska flygtider, bränsleförbrukning, förseningar och bidra till ökad säkerhet. Allt till gagn för passagerare och miljö.

Råd från Ulf:

Enligt honom har digitalisering och de senaste årens ökade användning av mjukvara istället för hårdvara till att bygga system öppnat för helt nya samarbetsmöjligheter myndigheter emellan.
– Även om jag inte vet tillräckligt om de andra myndigheternas utmaningar för att uttala mig säkert, tror jag att vi i framtiden kommer att se hur till exempel olika transportslag kan använda gemensamma grundkomponenter. Det finns mycket att vinna på det, inte minst ekonomiskt. Jag tror mycket på samarbeten. Både i form av kunskapsutbyte i linje med det som Expertgruppen för digitala investeringar gör och mellan myndigheter och forskarvärlden. Inom LFV har vi senaste åren i nära samarbete med Trafikverket byggt upp ett nytt forskningsområde med ett antal pågående studier i samarbete med universitet i utlandet och i Sverige.
Precis som för många företag och myndigheter, har LFV en blandning av mycket gamla system ”Legacy” och moderna system. Det leder ofta till en fragmenterad systemmiljö och därigenom höga underhållskostnader, berättar Ulf Thibblin.
– Å andra sidan så kostar det mycket att byta ut många av de äldre systemen och det går inte att hitta ett tillräckligt bra business case på inom önskad tidsram. Vi sitter då kvar i den utmanande situationen. På sikt kommer det att lösas i takt med att vi digitaliseras och går från att hantera information och inte system.
Med en lång bakgrund inom näringslivet ser han att det finns saker att kopiera, även om förutsättningarna inte är identiska mellan ett privat förtetag och en myndighet.
– Agila metoder är något som visat sig leda till bättre resultat och lägre kostnader och som tillämpas i snabbt ökande omfattning i industrin. Ett exempel på en agil metod är enligt Ulf Thibblin att i ett projekt snabbt gå över i en funktionsfas som sedan justeras i arbetet mellan kund och leverantör mot en mer detaljerad lösning i korta cykler, så kallade sprintar. Till skillnad från att starta med en detaljerad specifikation som sedan följs under hela projektet.