Framgångsrik digitalisering bygger på samarbete

Många organisationer upplever svårigheter med att förverkliga sina ambitioner om digitalisering. Alla vill väl men man får inte till det. I många fall beror detta på att man i organisationen talar olika ”språk” och att det inte finns en gemensam förankrad målbild. Vi svänger oss med olika ord såsom Enterprise Architecture, verksamhetsförmågor, lösningsarkitektur, värdekedjor, agilt arbetssätt, kontinuerliga leveranser etc. och vi förstår inte varandra.

Från ax till limpa

För en organisation gäller det att få ihop de olika planeringsnivåerna så att det finns en ”röd tråd” från vision, strategiska mål, taktiska övervägande till en realiserad operativ verklighet. I figuren nedan visas ett exempel på hur man kan få de olika planeringsnivåerna att gå ihop. Figuren bygger på den standard som Iasa Sverige har tagit fram för arkitektoniskt arbete. Denna modell bygger på hur vi i ett svenskt sammanhang kan arbeta med arkitektur och arkitekturella målbilder.

Modell

För att denna ”röda tråd” ska fungera måste det i organisationen finnas en samsyn kring hur man ska arbeta. Hur ska ledningens mål för digitaliseringen bli verklighet? Ett sätt för att åstadkomma detta är att ha ett strukturerat arkitektoniskt arbete. En viktig del i verksamhetsarkitektens arbete är att analysera strategiskt dokument, utvecklingsplaner etc. och i många fall utveckla dessa så att de kan bli styrande i organisationens arbete med digitalisering. En framgångsrik verksamhetsarkitektur bygger på ett lagarbete mellan den strategiska ledningen och verksamhetsarkitekten.

 

För varje arkitekturdisciplin (se figuren ovan) finns det ett ansvar att ta fram dokument, diagram och andra saker som beskriver målet och den framtida önskade verksamheten. De dokument som en arkitekturdisciplin tar fram blir input för nästa arkitekturdisciplins arbete. Det är här som styrkan och svagheten finns. Om det till exempel är så att verksamhetsarkitekterna inte har tagit fram effektmål kan inte lösningsarkitekterna göra sitt arbete såsom att ta fram scenarier. Om dessa inte finns vet inte mjukvaruarkitekturerna vad som ska programmeras.

Alexanderhugget – agil och strukturerat arkitektarbete

Resonemanget ovan kan ses som att man bedriver en ”vattenfallsbaserad” utveckling vilket skulle vara oförenligt med ett agilt arbetssätt. Denna till synes konflikten mellan ett strukturerat arkitektoniskt arbete och ett agilt arbetssätt är en chimär. Ett agilt arbetssätt behöver ramar och uttalade effektmål för vad som ska uppnås. På samma sätt måste ett strukturerat arkitekturarbete bedrivas på ett agilt sätt där man hela tiden gör kontinuerliga leveranser för att få en respons från verksamheten. Det kanske är här som vi har vårt ”Alexanderhugg”. Då man arbetar med verksamhetsutveckling för att bland annat åstadkomma digitalisering måste man både arbeta strukturerat på strategisk och operativ nivå men också dra nytta av det agila arbetssättet med kontinuerliga leveranser där man hela tiden söker respons från verksamheten. För att klara de utmaningar som finns i den verksamhetsutveckling och digitalisering som vi vill ha kommer det att kräva såväl välutbildade arkitekter, agila förändringsledare och utvecklare men också en samsyn att alla behövs och hur man ska arbeta ihop.

Text av Rodabe Alavi, rådgivare på Expertgruppen för digitala investeringar